Att vakna svettig och rädd en gång till. Och tänka nej, inte den där mardrömmen IGEN. Alla har haft den, den där när man blir jagad. Den här har en touch av nazityskland och jag är den där juden. Eller nej, den där tysken som gömmer en massa judar. Det är jag. MEN, det där är en liknelse.
För drömmen handlar om att det bara är jag. Jag gömmer mig, i samma gamla förort. I ett hus, i en garderob. Jag kan inte komma undan. Och katterna vill inte vara tysta, de kan inte förstå att de kommer dra ner både dem och mig i fördärvet. Han får inte veta att de finns. - De är judarna. Och jag är tysken som gömmer dem. Svikaren, förrädaren, det är jag. Jag är nästan värre än judarna som jag gömmer eftersom jag valde det själv.
Och snart kommer Führern.
I första delen av drömmen gömmer jag mig, duckar under fönstrerna, kryper in i garderoberna, lyssnar vid dörrarna. Skräck, skräck, skräck för att bli hittad.
I andra delen av drömmen är jag påkommen, jag måste gå ut och möta honom och försöka avleda hans uppmärksamhet. Få honom att tro att allt är bra så att han går, och sedan kan jag fly till ett nytt ställe där jag kan gömma mig ännu bättre så att han förhoppningsvis inte hittar mig. Min mobil fungerar inte och det är mörkt ute, jag är alldeles ensam när jag ska möta honom. När jag smyger ut från huset så börjar katterna att ropa på mig. Jag får en bild av hur han tränger upp mig i ett hörn och river min favorit-tröja med papegojor på mitt itu framför ögonen på mig. Sömmarna rivs upp och spricker isär. Pälsen rivs upp och spricker isär. Är det en katt han håller i den här gången? Jag går ut och hoppas att katterna ska tystna, han får inte höra att de finns där inne.
Jag är inte bara rädd å katternas vägnar, jag är rädd alldeles själv också. Vad ska han göra? Jag måste låtsas, låtsas, låtsas att allt är bra. Och att han är gud.
Jag sa det till Döden, att nu har jag drömt att han jagar mig igen. Men det gör han ju också, svarar Döden, det har han ju alltid gjort.
Och jag sitter ensam efter lunchen och funderar. Och jag lyckas fånga en tanke precis innan den slipper iväg.
- Är det inte befängt? Att jag drömmer mardrömmar om att bli jagad av min egen pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar