Ingen kan laga mat som min död. Jag hade förlikat mig vid att referera till min pappa när någon frågade vem i min bekantskapskrets som lagar bäst mat. Men jag fick lov att ändra på det när jag mötte min död. Döden är min absoluta favoritkock.
Just nu lagar han oxrullader åt mig. Döden rullar ALLTID egna köttbullar. Döden köper aldrig halvfabrikat. Döden använder aldrig en microvågsugn.
Han kommer hem från sitt hemliga jobb och ställer sig vid spisen och börjar laga mat åt mig med en handduk över axeln.
måndag 31 januari 2011
Delat på två
Inatt så drömde jag att Döden var två personer. Jag kommer ihåg att jag blev helt paff. "Nej, hur kunde jag missa det här?" undrade jag. Döden hade andra namn också, det visade sig att "Döden" bara var ett samlingsnamn för båda.
Jag stod och gapade med armarna hängande längsmed sidorna medan den ena Döden gick och la sig i ett varmt bubbelbad och den andra Döden gick in i vardagsrummet. Mina tankar rusade fram och tillbaka. Döden i badkaret ville att jag skulle sitta på toalocket och prata med honom medan han badade(det är taget av minnesbilder från när jag var liten fast då var det pappa som låg där). Det var på något sätt underförstått att det var den Döden som låg i badkaret som var MIN kille. Den andra var tydligen inte det. Och först verkar det helt konstigt. Vadå, varför kunde jag inte vara med båda? Nej, justja, så fungerar det ju inte. Man har ju faktiskt inte två killar. Man får nöja sig med en. Och på något sätt så var det han i badkaret som var den jag fick nöja mig med.
Jag försökte genast tänka tillbaka. Alla gånger jag har legat med Döden? Har jag legat med båda då? Jag försöker minnas, men det konstigaste är inte att Döden helt plötsligt är två personer. Det är ju självklart i min drömhjärna. Utan det konstiga är hur jag inte kunde märka det förens nu. Och tänk vilka problem det skapar för mig. Jag drar mig till minnes hur jag ligger i sängen med Döden och Döden. Det var ganska mysigt tänker jag. Att ha båda där. Men båda? VISST så var bådatvå där. Men Döden i vardagsrummet då? Stackarn? Så han får alltså inte vara med mig..
Jag kikar ut i vardagsrumet och Döden ligger hopkurad på golvet nedanför soffan. Han ser inte lycklig ut. Jag funderar förstrött på vilken tjej han kommer att träffa. Han måste ju också ha en tjej.. Och så kommer svartsjukan. Jag kommer inte klara att den här Döden har en annan tjej. Men det är ju inte särsklit bra av mig? Jag kan ju inte ha båda, det är ju inte heller rätt. Så jag måste ju låta honom träffa en annan
Det händer faktiskt inget mer. Drömmen stannar vid den här scenen, men den fortsätter på så sätt att jag funderar över de här sakerna. På något sätt så har mina drömmars värld slängt fram ett roligt experiment i ansiktet på mig. "Haha, nu ska vi se hur hon tacklar det här!"
Döden har själv berättat för mig hur hans terapeft sa till honom att drömmar kan ibland vara ett sätt att öva sig på saker som man ska göra i verkligheten sedan.
Isåfall undrar jag vad det är meningen att jag ska göra nu?
Jag stod och gapade med armarna hängande längsmed sidorna medan den ena Döden gick och la sig i ett varmt bubbelbad och den andra Döden gick in i vardagsrummet. Mina tankar rusade fram och tillbaka. Döden i badkaret ville att jag skulle sitta på toalocket och prata med honom medan han badade(det är taget av minnesbilder från när jag var liten fast då var det pappa som låg där). Det var på något sätt underförstått att det var den Döden som låg i badkaret som var MIN kille. Den andra var tydligen inte det. Och först verkar det helt konstigt. Vadå, varför kunde jag inte vara med båda? Nej, justja, så fungerar det ju inte. Man har ju faktiskt inte två killar. Man får nöja sig med en. Och på något sätt så var det han i badkaret som var den jag fick nöja mig med.
Jag försökte genast tänka tillbaka. Alla gånger jag har legat med Döden? Har jag legat med båda då? Jag försöker minnas, men det konstigaste är inte att Döden helt plötsligt är två personer. Det är ju självklart i min drömhjärna. Utan det konstiga är hur jag inte kunde märka det förens nu. Och tänk vilka problem det skapar för mig. Jag drar mig till minnes hur jag ligger i sängen med Döden och Döden. Det var ganska mysigt tänker jag. Att ha båda där. Men båda? VISST så var bådatvå där. Men Döden i vardagsrummet då? Stackarn? Så han får alltså inte vara med mig..
Jag kikar ut i vardagsrumet och Döden ligger hopkurad på golvet nedanför soffan. Han ser inte lycklig ut. Jag funderar förstrött på vilken tjej han kommer att träffa. Han måste ju också ha en tjej.. Och så kommer svartsjukan. Jag kommer inte klara att den här Döden har en annan tjej. Men det är ju inte särsklit bra av mig? Jag kan ju inte ha båda, det är ju inte heller rätt. Så jag måste ju låta honom träffa en annan
Det händer faktiskt inget mer. Drömmen stannar vid den här scenen, men den fortsätter på så sätt att jag funderar över de här sakerna. På något sätt så har mina drömmars värld slängt fram ett roligt experiment i ansiktet på mig. "Haha, nu ska vi se hur hon tacklar det här!"
Döden har själv berättat för mig hur hans terapeft sa till honom att drömmar kan ibland vara ett sätt att öva sig på saker som man ska göra i verkligheten sedan.
Isåfall undrar jag vad det är meningen att jag ska göra nu?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)